Förresten

Asda här igen!
På senaste kursen var det en ny tränare med, han hette Fredrik och var bäst!
Jag tror att han blev lite kär i mig, han gillade nämligen boxrar och det hade stått mellan boxer och dalmatiner när han köpt hund. Han valde dock fel och köpte en dalmatiner.
Bäst av allt var dock att han bor i Umeå och när vi var uppe och hälsade på Kaysas storasyster så åkte vi och tränade med honom, hans dalmatiner var jättefin och JÄTTELYDIG. Dessutom väldigt rolig att leka med, jag morrade inte ens när jag såg honom. Han hade äöven en annan dalmatiner med sig som tyckte att jag var så snygg att han blev så stressad att han spydde. Men efter 3h träning, bus och lek så var allting perfekt. Jag var tränad och trött, Fredriks hund var tränad och trött och den andra hunden var lugn och trygg. Visst är det häftigt när man lyckas ta tag i problem och hitta lösningar på problemen och inte bara symptomen!
Efter dessa tre timmar så gock vi hem till Fredrik och han skjutsade hem oss till Kaysas storasyster, vet ni vad som hände på vägen hem till Fredrik?
VI MÖTTE 4 HUNDAR OCH JAG VAR INTE ARG PÅ NÅGON AV DEM ÄVEN FAST VI MÖTTES PRECIS BREDVID VARANDRA! Kaysa blev så glad att hon började gråta och kramade om mig, sedan fick jag ALLT godis som var kvar. Jag fattar ingenting, det var väl inget speciellt med att möta några hundar? Lätt som en plätt!