BOXERFAN

Jenny, lillmattes storasyster, är uppvuxen med Ulla och Leifs andra boxer, Oscar II. Det var i mitten av sjuttiotalet. Den hannen var efter ngn av Marions hundar men inte köpt av henne. Lite kul. Historien upprepar sig.

Under juldagarna visade Jenny verkligen sin kärlek till mig. Hon lekte och kampade med mig jättemycket i soffan.Det var jättebra för då fick jag leka samtidigt som jag inte behövde hoppa, studsa och sladda med benet. Hon ville nästan inte släppa blicken från mig och hade nog gärna velat ta med mig hem till Umeå. Men jag trivs bäst HÄÄÄÄÄÄR...........men jag längtar efter henne redan!

VISST HAR JAG VACKERT HUVUD!

Det tycker i varje fall Ulla. På den här bilden sitter jag med huvudet i Jennys knä. Jenny är mamma till Maja och Rut. Det var pappa Erik som var tomte.

I MOTSATS TILL LISA GILLAR JAG BARN

Det här är Maja, drygt 4 och Rut snart 3. Dom är Ullas barnbarn och bor i Umeå. Det är dom som Lisa inte tycker om. Lisa gör dom absolut ingenting men hon blir SÅ stressad att hon inte kan vara hemma när dom kommer. Jag fattar ingenting.....Jag tycker att dom är jätteroliga!

TILL VETRINÄREN IGEN

Det här är nästan mitt habitualtillstånd! Ulla säger att det nog beror på att det händer så mycket i min kropp för tillfället. Dels är jag inne i den intensiva normala tillväxtperioden + att det pågår en intensiv process i mitt ben.

Ser Ni mina rakade ben? Ja, det är ju vänster som är problembenet men dom hade först tänkt operera höger och därför är båda rakade.......Ni skulle ha sett hur dom rakat massor med sår på båda benen! Dom är nu helt läkta, som tur är.

Så till dagens äventyr. Jag störtade in på djursjukhuset och började med att pussa personalen! Sedan fick jag väga mig och nu väger jag nästan 12 kg till Ullas stora glädje! Jag tror att hon bara är avundsjuk för att jag är så slank...

Efter att ha fått min lugnande spruta tog det ett tag innan jag kom till ro och somnade. Bilderna togs och jag väcktes. Ulla tog mig i famn och satt ner medan jag vaknade till och SÅ plötsligt började jag att frysa ngt så enormt. Hela jag skakade. Ulla ropade på en assistent som kom och sedan gick efter en termometer. Min kroppstemperatur hade sjunkit till 37,2. Inte undra på att jag frös.

Snart var jag inlindad i en rosa filt och Åsa, dagens vetrinär, kom och kollade pulsen. Den var 85 och hon sa att det var helt normalt. Frossan var en biverkan på sömnmedlet. Jag fick ligga och gosa mig i filten en stund för att bli varm. Ulla gick och varmkörde bilen och under tiden blev jag kringburen av en assistent, som inte alls tyckte att det var ngn uppoffring! Ni må tro att jag är populär bland personalen!

När Ulla kom tillbaka hade hon även värmt upp passagerarsätet och hon lade mig där inlindad i min rosa filt. Kan man ha det bättre?

Jag har också fått ett nytt foder för känslig mage. Det var hur gott som helst! De torra kulorna försvann i ett nafs.

Bilderna visade att det hela tiden händer ngt i mellanrummet i ulna. Det är alltså aktivitet på högsta nivå. Ulla oroar sig för att radius är lite krokigt fortfarande men nu får vi invänta svaret igen. Det från förra fredagen hade inte kommit men det har ju varit så många helgdagar..... Jag skall åter nästa torsdag. Om Ni visste hur mycket detta kostar min kära familj! Men dom tycker verkligen att det är värt varenda krona. Jag är nämligen MYCKET älskad, ska Ni veta!

I kväll har Lisa och jag varit hemma med Kaysa. Ulla och Leif har nämligen varit på hockey och sett Mo Do vinna över Luleå med 5 - 2. Jag gläds verkligen med dom. God natt! ASDA

HUSSE OCH JAG

Innan julmiddagen hann jag sätta tänderna i både skinkan och leverpastejen!! Inte populärt. Så fort det står ngt på bordet är jag där med tassarna på bordsskivan och kollar vad som finns. Varje gång är det ngn som säger nej och petar ner mig men lika fort är jag där igen.... Jag tycks vara konstant hungrig.

SEDAN KOM TOMTEN

Inte ens den här figuren brydde jag mig om.

JULAFTON - FÖRST KOM MAJA OCH RUT

När jag vaknade på julaftons morgon haltade jag så väldigt mycket. Ulla blev naturligtvis väldigt orolig. Trots hältan så hade jag inte ett dugg ont. Rut och Maja tyckte att jag blivit stor sedan vi senast sågs och det var ju dagen efter jag kom till min nya flock.

Under dagen blev det tillfälle till en del lekar även om jag var trött och sov mycket.

KAYSA OCH LINN KLÄR GRANEN

Det kom att visa sig att jag var 0 intresserad av vare sig julgranen eller det som hängde på grenarna.Gissa om familjen blev förvånad?

TILL MAMMA DIVA,HANNA OCH BUFFY

Efter en tupplur måsta man ju stretcha!

PIGG SOM EN MÖRT

Ja det är jag faktiskt. Ris och burkmat är toppen! Idag har jag varit ute och snusat på allt. Snön har nästan försvunnit och det finns massor med lukter.

Jag känner mig verkligen som en glad och mycket lycklig boxervalp. Alla älskar mig och jag försöker allt vad jag kan att vara så go´som möjligt. Jag delar ut pussar i massor varje dag.

Stormatte betyder väldigt mycket för mig. Om hon går ut ut rummet måste jag genast se var hon tog vägenn.

Idag har Lisa och jag gnagt på ben tillsammans men i bilen trivs vi INTE särskilt bra . Vi skäller väldigt mycket åt varandra och jag är inte sämst...

På julafton kommer Rut och Maja, snart tre samt fyra och ett halvt år. Hoppas att jag kan bärga mig och inte bita eller hoppa så mkt.

I dag fredag bär det av till djursjukhuset igen för ny rtg. Vi får väl inget besked angående bilderna förrän efter julhelgen.

Stormatte är lite orolig hur det skall gå för julgranen men det fixar jag på ett eller annat sätt...

På juldagen är vi bortbjudna. jag har noga läst Magdalena Ribbings " Vett och Etikett" så det skall nog ordna sig till det bästa.

Jag väntar på adressen till min bror i Umeå. Skulle vara så roligt att träffas. Hanna och Pluto har jag ju sett på bild.

Mattes dator kom tillbaka idag MEN den funkar fortfarande inte så jag kan inte visa Er hur mycket jag vuxit ännu, men den som väntar på ngt gott ..... Kram till Er alla och en God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag Er./Asda

FÅR JAG NÅGON JULKLAPP?

Ja, jag undrar? Vi har nämligen idag fått veta från Lennart Sjöström att min sjukdom inte är något dolt fel. Det är en sjukdom som kommer när man växer och den fanns INTE där från början.

Det betyder, vad jag förstår, att det blir stora utgifter hela tiden så länge vi inte vet hur det skall bli med mitt ben.

MEN så omtyckt som jag är här hemma så blir det nog över till en julklapp till såväl mig som Lisa. ( hon blir bättre och bättre...)

I går kväll fick jag bara risvatten men idag har jag fått ris och lite burkmat i. Det var så gott att jag slickade rent i ett nafs.

Jag måste tala om att Kajsa säger att stormatte stavat mitt namn fel. Det skall vara ASDA och därmed basta. Själv har hon börjat stava sitt namn Kaysa vad det nu skall vara bra för....

Det luktar väldigt gott här hemma just nu. Matte har stekt köttbullar men jag får nog inte smaka ngn p g a kryddorna men jag är nöjd med mitt ris ngn dag till. Har fått ett jättefint julkort från Buffy. Tack snälla! Hoppas att jag kan skicka nyårskort i stället, det beror ju på den där datorn.

Nu gnager jag vidare.

NU ÄR DET BARA FÖR MYCKET TYCKER STORMATTE

Först har hon väntat hela dagen på att den vetrinär som opererade mig skulle ringa som utlovat var. Har han ringt ännu? Icke!
Dom som ringt var fr djursjukhuset här och meddelade att bilderna som togs i går, och skickats till Strömsholm, fick bakläxa. Hela benet var inte med.....
Dessutom har jag fått blodiga och slemmiga avföringar som givetvis oroar mattte. Jag skall nu få risavkok resten av dagen och i morgon skall matte åka dit och köpa ngt som gör att jag inte behöver svälta så länge. Jag är ju inte speciellt rund om jag säger så..

I kväll skall jag få vara hos grannen medan matte, husse och Kajsa skall gå på hockey. Det är dom verkligen värda. Hoppas verkligen att MoDo vinner. Poängen behövs!

NYTT ÅTERBESÖK

Ja, det är ett rännande till djursjukhuset! Mitt ben är nu röntgat igen och man kan se att det börjar hända ngt i mellanrummet. Idag var det vetrinär Anna, som tyckte att jag var en ljuvlig liten varelse. Hon hade läst igenom journalen innan hon kom in och blev så förvånad att jag var så pigg och gick så bra. Jag fick även beröm för musklerna på bakbenen!! Hörde Du Hanna...

Dagsvikten var 11 kg men Anna tyckte att jag var alldeles utmärkt i hullet.

Jag fick sova under röntgen och då passade man på att ta bort mina fyra stygn samt klippa klorna. Ni må tro att jag var hungrig när vi kom hem! Just nu tar jag mig en lur under filten, som vanligt. Jag verkligen ÄLSKAR att bli omstoppad med en filt. Jag är lite frusen av mig förstår Ni.

Hanna, vad önskar Du i julklapp? Jag skulle önska att Lisa ville leka lite med mig MEN igår låg vi i alla fall bredvid varandra och gnagde på var sitt ben... Det kanske tar sig om jag inte är så burdus.

SENASTE NYTT

Tyvärr kan Ni inte få se om jag har vuxit ngt men matte tycker att jag i alla fall blivit tyngre! Det är nämligen så att mattes dator är på reparation och det är på den jag kan lägga in foton.

Hur som helst så fick jag igår besked om att jag får ta bort bandaget. Härligt! Det behövdes verkligen en stortvätt av tasssen. Min vetr i Ö-vik hade fått telefonsamtal från Lennart Sjöström, Strömsholm. Han hade studerat bilden från i måndags. Benet hade glidit isär lite mer och det tyckte han vara bara bra. Men han vill att mitt ben skall röntgas varje vecka nu framöver. Så nästa gång blir på måndag. Då skall även suturerna tas bort.

Jag tycker det är skönt att Lennart engagerar sig eftersom han anses vara den bästa av bästa och då vetr här inte har ngn erfarenhet av mitt problem.

Idag är första dagen som jag inte fått Metacam och hittills har jag inte ett dugg ont.

Skönt också att min syster Hanna och min faster Buffy bryr sig om hur jag har det. Jag haltar fortfarande men matte tycker att tassen inte är lika utåtroterad som tidigare.

Min familj blir riktigt nervös när jag far fram i huset.... De tycker att jag är alldeles för våldsam i rörelserna när jag leker.

Tänk om jag hade en lekkamrat som Hanna i st f sura Lisa! Hon är inte lältt att tas med ska Ni veta. Hon vill bestämma precis ALLT!

Men om ni visste vad trött jag är. Jag kan sova flera timmar i sträck på dagen. Gör du det också Hanna? matte tycker att jag sover för mycket men samtidigt är det bra för då vilar jag benet.

Jag har i alla fall bra aptit och DET tycker matte om. Hon tycker nämligen att jag är för slank.

Hanna, Du är lite rundare än jag men så har Du inte varit sjuk heller... Förresten, Ni skulle bara se vad vi är lika varandra trots att Hanna har ett tigrerat öra. Du är verkligen söt med ditt öra,Hanna.

HEMMA IGEN!

Vi åkte onsdag morgon till Strömsholm. Jag var den perfekta passageraren! Sov, kissade och åt. Kl 15 lämnade matte mig och fick besked at inte före helgen skulle jag få åka hem igen.

Mattte och hennes väninna skulle få sova över hos min husses 85-åriga fasster i Västerås för att återvända hem torsdag f m. Jag har hört att dom hade väldigt trevligt onsdag kväll.De åt gott, drack vin och pratade fram på småtimmarna. De hade inte en susning om hur JAG hade det!

När dom så hade ätit frukost, medan jag låg på operationsbordet och påbörjat resan hem till Ö-vik så ringde min vetrinär till matte och talade om att operationen var över. Jag skulle få åka hem på fredag! Matte tvärstannade, dock inte mitt på vägen, och vände åter till Västerås. Nu var det hotell som gällde.

Matte trodde attt hon skulle få hämta mig fredag morgon men klockan hann bli 15 innan jag var klar för utskrivning.

Vad dom hade gjort? Jo, 1 cm av benet ulna hade " karvats" bort eftersom benen hade växt olika långt. Jag har ett bandage, ett sår som är ca 3 cm och jag får gå på benet så mycket jag kan och vill. MEN tassen är lika sned som tidigare.

Idag, måndag, har jag varit till djursjukhuset för att få ett nytt bandage och nya rtg-bilder tagits. Fick en dos lugnande för att bilderna skulle bli så bra som möjligt. Dom är nu skickade till Strömsholm för bedömning.

Matte är orolig över den remarkabla tassisättningen. Har kontaktat Strömsholm för att få tala med den opererande vetrinären SOM naturligtvis var på semester denna vecka. Han skall ringa upp på tisdag.

Hur som helst: jag har inte ont, tycker att livet är stenkul, äter bra, gnager på ben och gör ett och annat glädjeskutt. MEN det tråkiga är att under min fortsatta uppväxt så KAN samma fel inträffa igen men matte säger att vi skall inte ta ut ngt i förskott och jag får väl lita på henne!

Hur som helst får jag inte den optimala valpperioden som bl a innebär lek och bus.

Min familj ÄLSKAR mig p g a att jag är en mkt kärleksfull och tillgiven liten Asta. De pysslar om mig på allra bästa sätt och vill att jag skall ha det så bra som möjligt. Jag älskar dom också!

STRÖMSHOLM - OPERATION!

Ja, Du milde! Vetrinären ringde mig i går e m och hade haft kontakt med Strömsholm. Jag har INTE den sjukdom som hon befarat utan jag har ngt som måste opereras och det ganska snart. Annars kommer benet att få en felställning resten av livet. Vad det heter? Ja, det har jag inte fått klart för mig ännu. Väntar på ny kontakt.

I lördags avslutade jag min antibiotikakur för min urinvägsinfektion. Som Ni vet har jag ätit dåligt och sovit mycket i flera dagar. MEN i går e m skulle Ni ha varit här! Jag var SÅ hungrig så matte hade fullt sjå med att portionera ut mat....Jag ville helst äta hela kvällen men det fick jag inte! Av detta fick jag sådan energi så att Kajsa påstår att jag inte varit lugn en sekund i natt och hon har inte fått sova en blund....

Redan kl 7 i morse vräkte jag i mig ytterligare 100 g torrfoder med lite gott i. Nu tar jag mig en tupplur medan matte skriver.
Vet Ni , att jag tror att jag har mått illa hela tiden av min pc-kur och därför har jag inte velat äta och blivit slö. Tror Ni att det kan vara så?
Nu inväntar vi samtal från Anna Maja, min vetrinär, så vi får höra hur fortsättningen blir.

Jag är säker på att min matte skjutsar mig den långa vägen till Strömsholm så att mitt ben blir friskt och jag kan leva som en glad och pigg boxer resten av livet.