fredag 1 februari 2008

Som sagt, säg den lycka som varar

Imorse klockan 0915 hade vi en tid på djursjukhuset. Som alltid blev det en glad överaskning att jag fick hälsa på mina älskade vetrinärer igen. Jag bara rusar in i lokalen och hoppar upp i famnen på första bästa.
Kaysa tycker att det är pinsamt eftersom jag egentligen vet att jag inte får hoppa, men det är så svårt att hålla sig.
De släppte in oss i ett av rummen och där fick jag underhålla mig med Kaysas sko tills våran favorit vetrinär Anna kom. Då var det roliga slut. Hon ville klämma på mitt bakben och visst fick hon det. Saken var bara den att när hon klämde på en tillväxtzon så gjorde de så ont att jag gick upp i en sådan falsett att mamma Kaysa nästan blev imponerad av mina sångkunskaper.
Så nu får jag Metacam i min mat igen...och Kaysa säger att jag ska få fara tillbaka och hälsa på mina älskade vetrinärer snart igen. Då för att röntga både fram och bakben. Anna tyckte nämligen inte att vi skulle rötnga någonting idag. Hon trodde att jag skulle bli självlysande om jag skulle måste ligga på röntgenbordet oftare än vad jag redan gör. Jag behöver dock inte opereras igen eftersom det nu är ett bakben och inte ett framben (det är inte samma fel).
Detta gör att jag mår mycket bättre den här gången och förstår inte alls varför Kaysa och Ulla vill att jag ska ligga stilla.
Det är ju SÅ tråkigt!
Massor med Asdapussar till mina fans, jag är på ett riktigt pusshumör idag.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Oj då, hoppas nu att du alldeles snart blir helt frisk! Inte roligt att höra att du blivit sjuk igen.

Många pussar från Asdafansen Elinor, Aura, Ozzy, Pelle och katterna Sotis, Roffe, Bianca, Iza och sambon Fredde

Anonym sa...

Elände! Men hoppas att det ordnar sig och att du snart mår bra igen, lilla vän.

Mattes uppkoppling krånglar, så hon kan varken maila eller uppdatera min sida.

Anonym sa...

Men huvva, stackars dig!
Tur att du älskar veterinären i alla fall ;-).
Hoppas du kryar på dig snabbt!

Kram från Sundsvallsboxrarna Lava och Vegas med matte